Mer ljus efter gallring kan gynna hänglavar

Kalavverkning har bidragit till en kraftig minskning av hänglavar i Sveriges barrskogar, enligt ett pressmeddelande från Umeå universitet. I ett storskaligt fältexperiment visar forskare att hyggesfritt skogsbruk, i form av gallring, kan vara en effektiv metod för att gynna hänglavar. Studien genomfördes i SLU:s försökspark i Vindeln i Västerbotten och resultaten kan vara särskilt relevanta för vinterbetesområden inom renskötseln.

Viktiga för ekosystemet och renskötseln

Hänglavar har flera funktioner i barrskogsekosystem, som föda, livsmiljö och bomaterial för bland annat däggdjur, fåglar, insekter och spindlar. Enligt professor emeritus Per-Anders Esseen vid Umeå universitet är de också betydelsefulla för renens överlevnad vintertid när marklavar kan vara otillgängliga.

– Hänglavar har viktiga funktioner i världens barrskogsekosystem och utgör föda, livsmiljö och bomaterial för däggdjur, fåglar, insekter och spindlar. De är särskilt viktiga för renskötseln och kan vara avgörande för renens överlevnad på vintern när marklavar är otillgängliga.

Så genomfördes experimentet i Vindeln

Den långtidsstudie som pressmeddelandet beskriver pågick 2008–2019 och leddes av Per-Anders Esseen tillsammans med Matthias Siewert (Umeå universitet), Darwyn Coxson (University of Northern British Columbia, Kanada) och Yngvar Gauslaa (Norwegian University of Life Sciences, Norge).

• 15 provytor på 80 × 80 meter lades ut i gammal, grandominerad skog.
• Ytorna gallrades på två nivåer: en tredjedel respektive två tredjedelar av träden avverkades, och jämfördes med orörda kontrollytor.
• Skogliga data samt temperatur och ljus mättes under elva år.
• Mängden hänglav mättes med stegar upp till sju meters höjd, före gallring och under tio år efter gallring.

Syftet var att förstå hur skogens struktur och mikroklimat påverkar hänglavar genom att jämföra den ljusa garnlaven (Alectoria sarmentosa) med mörka tagellavar (Bryoria).

Måttlig gallring ökade – kraftig gallring minskade

Enligt resultaten minskade mängden hänglavar per träd direkt efter gallring, men ökade sedan upp till fyra gånger i gallrade ytor. Den största ökningen skedde längre ner på träden. Samtidigt visar studien att effekten beror på gallringens styrka:

• Måttlig gallring ökade förrådet av hänglavar per hektar.
• Kraftig gallring minskade mängden hänglavar, vilket enligt pressmeddelandet berodde på färre värdträd och att fler lavar blåste ner.

Per-Anders Esseen pekar ut ljuset som den viktigaste drivkraften bakom ökningen i gallrade skogar.

– Den ökande ljustillgången är den viktigaste faktorn som gynnar hänglavar i gallrade skogar.

Tagellavar ökade snabbare än garnlav

Forskarna fann också att de mörka tagellavarna ökade snabbare med ökad gallringstyrka än den ljusa garnlaven. Pressmeddelandet kopplar detta till att tagellavar har melaninpigment som påverkar hur mycket ljus algerna i laven exponeras för, vilket i sin tur hänger ihop med fotosyntes och tillväxt i olika ljusmiljöer.

Publicerad i vetenskaplig tidskrift

Studien är publicerad i Forest Ecology and Management (2026) med titeln “Canopy structure and microclimate drive long-term dynamics of hair lichens after partial cutting”.