Rapport visar minskning i stadsmiljö – men nikotinskräp står för cirka 70 procent

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten sammanfattar bland annat hur mängden skräp förändrats över tid i stadsmiljö, vilka typer av skräp som dominerar samt stora skillnader mellan olika kuststräckor. Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026.

Så ser svenskarnas syn på nedskräpning ut

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent hänvisar till visar att 73 procent av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet anses vara viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner, enligt undersökningen.

De vanligaste orsakerna som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Stadsskräpet minskar – flera plastprodukter går ner

Håll Sverige Rent uppger att nationella skräpmätningar nu för första gången visar utvecklingen över tid. I stadsmiljö anges skräpet ha minskat mellan 2023 och 2025, med totalt 30 procent sedan 2023.

Exempel på sådant som minskat i stadsmiljö (2023–2025) enligt rapporten:

• Tunna plastpåsar för frukt- och grönsaker: minus 73 procent
• Plastkorkar: minus 62 procent (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 procent
• Påsklämmor: minus 81 procent

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Nikotinskräpet dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar uppges ha minskat, är nikotinprodukter fortfarande den vanligaste typen av skräp i stadsmiljö. Enligt den nationella skräpmätningen från 2025 utgör:

• Fimpar 46 procent av allt skräp i stadsmiljö
• Snus 23 procent av allt skräp i stadsmiljö

Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (som snusdosor, cigarettpaket och vejps) uppges nikotinskräpet stå för cirka 70 procent av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

Josefin Carlring säger också: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på en kilometer

För att illustrera hur skräpigt det kan vara i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt resultaten till ett exempel: en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana kan innebära att man passerar över 1 000 skräpföremål.

Av dessa anges bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning – men få minskningar i skräpet

Rapporten uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026.

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent hänvisar till visar också att få svenskar känner till den så kallade ”flergångslagen”, och ännu färre väljer flergångsalternativ vid takeaway. Resultat från nationella skräpmätningar 2023 och 2025 uppges dessutom inte visa några signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränderna – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten tydliga skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025 (en ökning med 55 procent jämfört med 2024). Detta anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). 99 procent av skräpet uppges vara plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket anges ligga under EU:s gränsvärde.

Fjällen: snus vanligast

I fjällmiljöer ser skräpet annorlunda ut, enligt mätningar längs vandringsleder. Där uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 procent av det skräp som hittades under 2025.