Lycksele djurpark – vårt kommunala flaggskepp i Brännberget

Lycksele djurpark är mer än bara hägn och stigar. För många i vår kommun är parken en del av barndomen, en sommarutflykt och ett viktigt nav i Lyckseles profil som "Staden i Lappland". På Brännberget, inramad av tallar och fjällnära luften, möts nordisk fauna, naturpedagogik och familjeaktiviteter i en kombination som få andra platser i Norrland kan erbjuda.

Från Gammplatsen till Brännberget – en kort historik

Djurparken grundades 1959 av stadsträdgårdsmästare Holger Lithner på Gammplatsen. Flytten upp till Brännberget 1966 möjliggjorde större hägn, nya attraktioner och en expansion som under 1970‑, 80‑ och 90‑talen formade parken till Norrlands stora besöksanläggning. Några milstolpar vi i Lycksele minns väl är invigningen av Björnberget, introduktionen av myskoxen och senare satsningar som Julparken och Lyckoland. Parkens historia är alltså också kommunens historia – en lång rad generationer har mötts här.

Varför parken betyder så mycket lokalt

För Lycksele kommun fyller djurparken flera funktioner samtidigt:

• Besöksmål och varumärke: Parken är ett av kommunens tyngsta dragplåster och lyfts ofta fram i material som marknadsför staden som familjevänlig destination i inlandet.
• Arbetsgivare: Säsongsanställningar, feriejobb och praktikplatser ger många unga sin första arbetslivserfarenhet i kommunen.
• Utbildning och naturvård: Genom guidningar, kurser och samarbete med skolor konkretiseras frågor om rovdjur, rödlistning och biologisk mångfald för både barn och vuxna.
• Bevarandearbete: Parken deltar i svenska och europeiska avelsprogram (t.ex. för myskoxe, visent, utter och järv) – en tydlig koppling mellan lokalt arbete och internationella naturvårdsinsatser.

Guldkorn, praktisk info och saker att minnas

Här är några faktapunkter och roliga detaljer som många lyckselebor uppskattar:

• Julparken – öppnad 2003 och viktigt för att förlänga säsongen; en lokal tradition för många familjer under vinterhalvåret.
• Myskoxprojektet – parken har historiskt tagit emot myskoxar från Tromsø som del i nordiska bevarandeinsatser.
• Storlek och läge – anläggningen ligger på cirka 10 hektar med naturpräglade hägn som gör att djuren kan leva i miljöer som närmar sig deras naturliga.
• Pedagogisk satsning – framför allt under högsäsong syns tydliga guidningar och möten med djurvårdare som gör djurkunskap tillgänglig för barn och vuxna.

Aktuellt läge: ekonomi, besökssiffror och kommunens stöd

Efter glansåren under 1980‑ och 1990‑talen har besöksantalet minskat. Under 2024 var siffran omkring 37 000 besökare, och pandemins effekter märktes särskilt då viktiga norska gäster uteblev. För att undvika allvarliga driftproblem tillskjöt kommunen i februari 2024 ett extra driftbidrag på fem miljoner kronor. Diskussionen i lokalsamhället handlar i dag om hur vi balanserar känslor och ekonomi: ska Lycksele långsiktigt bära en anläggning som inte är lagstadgad men som har så stor symbolisk och praktisk betydelse?

Framtiden: hur tar vi hand om vårt flaggskepp?

Kommunens strategi och lokala näringsliv pekar mot utveckling snarare än avveckling, men utan stora investeringsmedel krävs smarta och kostnadseffektiva lösningar. De viktigaste vägarna framåt är:

• Utökade samarbeten med utbildning och forskning för att säkra projektmedel och stärkta bevarandeinsatser.
• Säsongsförlängning genom evenemang (mer vinter- och höstprogram), och vidareutveckling av Julparken som regional attraktion.
• Småskaliga men synliga förbättringar i pedagogik och gästupplevelse för att öka återkommande besök och lokalt stöd.

För oss i Lycksele handlar frågan inte bara om pengar. Parken är en plats där skolklasser lär sig om rovdjur, där sommarjobbare får sina första löner och där turister möter bilden av Lappland. Ett framtidssäkrat Brännberget kan fortsätta bära både lokal stolthet och konkret naturvård – om vi hittar formerna för samarbete, finansiering och nyskapande upplevelser tillsammans.