Risk för miljardkostnader om EU-målen missas

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen handlar om den så kallade ESR-sektorn (som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning) och utgår från regeringens bedömning av Sveriges utsläppsgap för perioden 2021–2030.

ESR-gap på 11 miljoner ton – bara delar kan täckas via EU ETS

Enligt pressmeddelandet bedömer regeringen att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten.

IVL:s forskare Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

Förlorad intäkt på 5–8 miljarder kronor

Att använda EU ETS-utsläppsrätter för att täcka en del av gapet innebär enligt IVL en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Den kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

Tre vägar för återstående gap på 5,8 miljoner ton

Efter att ETS-flexen utnyttjats återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs): Kostnaden bedöms som mycket osäker, eftersom många medlemsstater också har underskott i ESR-sektorn och bara ett fåtal har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder: IVL uppskattar kostnaden till 11–22 miljarder kronor (utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena: Gapet skrivs då upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om målet missas igen blir det en ränta-på-ränta-effekt med ytterligare 8 procents uppräkning.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver ökade kostnader kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger i pressmeddelandet:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag.

Rapporten bakom analysen

Analysen baseras på rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254), daterad juni 2026, författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.