Gammplatsen – Lyckseles historiska hjärta på udden

Gammplatsen i Lycksele är stadens historiska hjärta: samiskt vinterviste, kyrkstad, hembygd och museum på udden.
Gammplatsen – Lyckseles historiska hjärta på udden
Går du längs Umeälvens kant från centrum ser du halvägens minne av stadens allra första mötesplats: Gammplatsen, ofta kallad Öhn. Det är mer än en vacker udde – här finns ett friluftsmuseum, Skogs- och Samemuseet, ett sameviste, en kulturbotanisk trädgård och ett stort fornlämningsområde som tillsammans berättar Lyckseles historia från samiskt vinterviste till dagens kultur- och besöksliv. För oss som bor här är Gammplatsen en konkret länk mellan dåtid och nutid; en plats där berättelserna om människorna i inlandet samlas och levandegörs.
Historien i korthet: från vinterviste till friluftsmuseum
Långt innan staden fanns var Gammplatsen ett vinterviste för skogssamer. Under 1500‑ och 1600‑talen växte udden fram som kyrk- och marknadsplats – en plats utsedd av kronan där samer och handelsmän möttes för gudstjänst, handel och skatt. Kyrkan som byggdes här på 1600‑talet och de många kåtorna runt omkring gjorde Öhn till en hörnsten i regionens sociala liv. När kyrkan senare flyttades närmare den framväxande tätorten minskade bebyggelsen på udden, men 1947 tog hembygdsrörelsen initiativ till att samla byggnader och minnen på platsen. Sedan 1948 – när Mamsell Lovisas skola flyttades hit – har området vuxit till dagens friluftsmuseum med över 40 byggnader och flera temamiljöer.
Lokal betydelse: varför Gammplatsen spelar roll för Lycksele
Gammplatsen är inte bara ett historiskt museum – det är ett aktivt centrum för kommunens identitet och pedagogik. För skolor i Lycksele och närområdet är området en ovärderlig utomhusklass där elever kan vandra mellan kåtor, parstugor och skogskojor och direkt uppleva hur människor levde, arbetade och möttes. För föreningslivet fungerar hembygdsgillet och sameföreningen som nav för aktiviteter, hantverk, språk- och kulturarrangemang. För turismen bidrar Gammplatsen till att bredda bilden av Lycksele: utöver djurparken får besökaren här en stark kulturhistorisk upplevelse i en naturnära miljö.
Vad du kan se och uppleva på platsen
- Skogs- och Samemuseet – visar skogsbrukets utveckling och samernas kulturhistoria i inlandet.
- Hembygdsområdet – drygt 40 kulturhistoriska byggnader: skolhus, bagarstuga, Karlbergsgården, rundloge och handelsbod.
- Samevistet – återuppbyggda samiska byggnader som kåtor, härbren och buerie, viktiga vid ceremonier och skolprogram.
- Fornlämningsområdet – cirka 100 husgrunder och kåtatomter som vittnar om kyrkstadens omfattning.
- Kulturbotanik – en trädgård med kulturväxter kopplade till samisk och nybyggarkultur.
Gammplatsen rymmer också flera guldkorn som fascinerar lokalbor: den åttakantiga rundlogen, Mamsell Lovisas skola som var den första byggnaden att flyttas hit, och den levande kopplingen mellan arkeologi, byggnadsvård och natur.
Aktuellt läge och senaste nytt
Under de senaste åren har Gammplatsen blivit tydligare placerad i kommunens kulturmiljöstrategi och i översiktsplanens arbete med att värna lokala kulturmiljöer. Samtidigt arbetar hembygdsföreningen och Skogs- och Samemuseet fortlöpande med pedagogiska program, särskilt riktade mot skolor och mot frågor om samiskt arv och hållbart skogsbruk. I lokala medier 2026 lyfts Gammplatsen fram som en central nod för Lyckseles samiska arv – en signal om att platsen inte bara bevaras utan också används i samtal om kulturarv, rättigheter och revitalisering.
Framtidsutsikter: bevara, använda, utveckla
Framtiden för Gammplatsen handlar om balans. Kommunens planering pekar mot en fortsatt satsning där Gammplatsen ska vara en del av Lyckseles identitetsskapande och besöksprofil. Det innebär fokus på:
- Förvaltning och underhåll av de många kulturbyggnaderna.
- Skydd av känsliga fornlämningar vid ökad besöksanvändning.
- Utvecklade pedagogiska program med samisk representation i centrum.
- Hållbarhet och tillgänglighet – så fler Lyckselebor och besökare kan uppleva platsen.
För oss som bor i Lycksele blir Gammplatsen därmed både minne och mötesplats: en plats vi kan vara stolta över, använda i undervisning och fest – och som berättar den komplexa historien om hur inlandet formades. Nästa gång du tar en promenad till udden, lägg en stund på att gå stigarna, titta på husgrunderna och låt historien tala. Här finns våra rötter – och vår framtid.
Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


