Stigande priser – men ingen brist i nuläget

Kriget i Mellanöstern pressar de globala energi- och drivmedelsmarknaderna. Enligt Energimyndigheten har Sverige i nuläget ingen brist på drivmedel, men priserna på olja och drivmedel har stigit och situationen kan förändras snabbt.

Bakgrunden är att Hormuzsundet i praktiken varit nästan helt stängt för transporter i omkring fyra veckor, vilket påverkar den globala försörjningen av olja och drivmedel. Energimyndigheten uppger att man följer utvecklingen i samverkan med andra myndigheter och aktörer för att bedöma om och när åtgärder kan bli aktuella för att minska drivmedelsförbrukningen.

– Sveriges energisystem och ekonomi är tätt sammanlänkade med en global marknad. Händelser i omvärlden påverkar oss direkt, och vi kan hamna i en situation där Sverige och EU behöver införa åtgärder för att dämpa drivmedelsförbrukningen, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.

Leveranser kan bli mer kännbara efter april

Energimyndigheten skriver att de sista leveranserna av olja och drivmedel som lämnade Mellanöstern innan konflikten inleddes anländer till Europa under april. Därefter kan uteblivna leveranser bli mer märkbara på den europeiska marknaden.

I Europa bedöms särskilt tillgången på diesel och flygbränsle kunna påverkas, eftersom en stor andel av dessa bränslen vanligtvis importeras från Mellanöstern.

– Risken för störningar kan öka framöver. Vi analyserar läget och arbetar löpande för att förbereda samhället för olika utfall. Arbetet sker i nära samarbete med andra myndigheter och aktörer, säger Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap.

Möjliga åtgärder om förbrukningen behöver dämpas

Energimyndigheten pekar på att höga drivmedelspriser i sig kan dämpa förbrukningen, men att Sverige och EU också har möjlighet att införa flera typer av åtgärder om det skulle krävas.

• Informationskampanjer för att skapa medvetenhet och förståelse för läget.
• Åtgärder för att stimulera ökat resande med kollektivtrafik och/eller minska biltrafiken.
• Frivilliga överenskommelser mellan aktörer som leder till minskad drivmedelsförbrukning.
• Prioritering av drivmedel till samhällsviktig verksamhet.
• Vid akut brist som inte kan lösas på annat sätt: möjlighet för regeringen att besluta om ransonering.

Regeringen: Sverige deltar i historiskt stor lageravtappning

Regeringen beslutade den 1 april att Energimyndigheten ska genomföra en så kallad lageravtappning av oljeberedskapslager under perioden 2 april–30 juni 2026. Åtgärden sker samordnat med andra länder inom ett initiativ från Internationella energibyrån (IEA), som rekommenderat medlemsländerna att totalt släppa 400 miljoner fat olja från beredskapslager.

– Regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Mellanöstern och följer utvecklingen noga. Det här är den största lageravtappningen någonsin och Sverige bidrar med vår del för att stabilisera utbud och priser på oljemarknaden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning, säger arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

Enligt regeringen hålls Sveriges beredskapslager av kommersiella aktörer som är skyldiga att hålla lager motsvarande 90 dagars nettoimport. Lageravtappningen innebär att Energimyndigheten tillfälligt sänker bolagens lagringsskyldighet, vilket gör att volymerna blir omedelbart tillgängliga för marknaden. Sveriges bidrag motsvarar cirka 14 dagars lager.

Bakgrund: stor betydelse för världshandeln

Regeringen anger att omkring 25 procent av världens sjöburna oljehandel vanligtvis passerar Hormuzsundet. Även om Sverige har nästan obefintlig råoljeimport från regionen påverkas Sverige av den globala marknaden när tillförseln minskar.