Ny kartläggning: I vissa kommuner går över 40 procent av inkomsten till villalånet
Landshypotek Bank visar stora skillnader i hur mycket villalånet belastar hushållens inkomster i olika kommuner.
Stora skillnader i villalånekostnader runt om i Sverige
Hur stor del av hushållets nettoinkomst som går till villalånet skiljer sig kraftigt mellan olika kommuner och län. Det visar en ny analys från Landshypotek Bank, publicerad den 25 juni 2026.
Enligt kartläggningen är Stockholmsområdet särskilt utmärkande, medan flera inlandskommuner hamnar i den lägsta delen av skalan.
Så har beräkningen gjorts
Landshypotek Bank uppger att beräkningen utgår från ett hushåll med två inkomster och bygger på:
- 75 procents belåningsgrad
- 3 procents bolåneränta
- 2 procents amortering
Kalkylen gäller efter ränteavdrag. Genomsnittliga villapriser kommer från Svensk Mäklarstatistik och inkomsterna baseras på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.
Högst andel i Solna och Sundbyberg
I kommunjämförelsen uppges följande toppnivåer:
- Solna: 41 procent av nettoinkomsten går till villalånekostnader
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
Lägst andel i flera kommuner i norr
I andra änden av skalan ligger bland annat Åsele och Malå. Tillsammans med Kramfors, Överkalix och Sorsele uppges omkring tre procent av hushållets nettoinkomst gå till lånet för en genomsnittlig villa.
Så ser det ut på länsnivå
På länsnivå uppges Stockholms län ha den högsta andelen, där hushållen i genomsnitt lägger 31 procent av inkomsten på villalånet. Därefter följer:
- Gotlands län: 23 procent
- Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län: 22–23 procent
Lägst andel uppges finnas i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
